Ekonomifrågan.

2020-02-26 16:00
Puffetikett
Dagens ETC

Får reklam förorena det offentliga rummet?

Det finns inskränkningar i rätten att annonsera i det ­offentliga rummet – men förekomsten av utomhus­reklam ökar drastiskt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Får reklamen förorena det offentliga rummet helt fritt? Jag undrar om det finns något rättsligt skydd mot reklamfinansierad förorening av det offentliga rummet i våra städer. Förutom jättebilder med reklam så är det dessutom stora bildskärmar med rörliga bilder som gör det svårt att värja sig.” Så lyder veckans läsarfråga.

Det korta och enkla svaret är att Reklamombudsmannen, som är den stiftelse var­igenom näringslivet ägnar sig åt självsanering, prövar all anmäld reklam gentemot Internationella Handelskammarens, ICC:s, regler för reklam och marknadskommunikation.

Dessa regler ska, enligt intentionerna, säkerställa att reklamen vi möter i det offentliga rummet är ”hederlig, laglig, vederhäftig och fri från stötande inslag samt att rättelse kan ske snabbt och enkelt när överträdelser inträffar”.

Bianca Ingrosso fälldes

Så sent som i slutet av förra året dömdes den välkända influencern Bianca Ingrossos bolag för skönhetsprodukter, Caia Cosmestics, av Reklamombudsmannen för kränkande annonsbilder. Detta för att den anmälda annonsbilden, som föreställde en kvinna fotograferad snett underifrån, iklädd enbart vita underkläder och en brun skinnkavaj, ansågs lägga allt för mycket fokus på kvinnans kropp, och för lite på det smink som företaget säljer.

Svenska kvinnolobbyn, som anmälde bilden, beskrev den som könsdiskriminerande, kränkande och sexistisk. Reklamombudsmannen gav dem rätt och fällde därmed annonsören. I sitt beslut skriver de: ”Fram­ställ­ningen av kvinnan saknar en tydlig koppling till det läppstift som marknadsförs, och reklamen fram­ställer därför kvinnan på ett sätt som är nedvärderande för kvinnor i allmänhet”.    

Marknadsföringslagen stipulerar dessutom att marknadsföring, det vill säga reklam, är ”otillåten om den är vilseledande, aggressiv, inte följer god marknadsföringssed och om den dessutom bedöms ha en negativ påverkan på din förmåga att fatta ett välgrundat köpbeslut”. Företag som bryter mot lagen kan förbjudas av Patent- och marknadsföringsdomstolen att fortsätta med sin marknadsföring.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Förfulning av staden

Utöver detta finns i Stockholm även Skönhetsrådet, som arbetar för att begränsa utomhusreklamens utbredning i det offentliga rummet.

– Vad vi försöker göra är att förhindra reklamen från att ta över för mycket och inskränka på andra upplevelser i stadsbilden. Men vi är inte ett beslutande organ, utan enbart rådgivande, säger Henrik Nerlund, kanslichef på Skönhetsrådet.      

I de bygglovsärenden där Skönhetsrådet varit inblandade, under den senaste tiden, menar han att de har lyckats väl med att minska antalet reklamytor i stadsmiljön.

– Men jag kan inte säga något om hur totalen ser ut, eftersom vi enbart är inblandade i förhandlingar om nya bygglovs­ärenden.   

Fördubbling på sex år

Trots alla inskränkningar i rätten till att annonsera i det ­offentliga rummet, ökar förekomsten av utomhus­reklam ganska drastiskt i Sverige. Åtminstone om man ser till omsättningen för de bolag som ansvarar för annonseringen.

– Vad vi mäter är ju investeringarna enbart, men vi kan se att omsättningen för utomhusreklamen har fördubblats, från en till två miljarder årligen, sedan 2013, säger Madeleine Thor, vd på Institutet för reklam- och mediestatistik.          

En förklaring till det kan vara att människor blir allt svårare att nå genom reklamen, resonerar hon:

– Det blir allt svårare att fånga människors uppmärksamhet. Detta – att annonsera i det offentliga rummet – har blivit ett av de sätt som består.

Instanser som ansvarar

för reklamplatser

l Kommuner, regioner, lokaltrafik samt Trafikverket.

l Trafikverket ansvarar dock enbart för vägområdet längs med de allmänna (statliga) vägarna, och ger i princip nästan aldrig något tillstånd. Detta dels för att reklamtavlorna skulle försvåra Trafikverkets underhåll av vägarna, dels för att annonserna skulle kunna distrahera förarna.

Sveriges reklammarknad 2018

39,8 miljarder kr

Tillväxt: +6,1%

Internet: 54,3%

TV: 15,1 %

Gratistidningar: 3,4%

Dagspress: 8,7%

Direktreklam: 7,8%

Tidskrifter: 2,3%

Utomhus: 5,2%

Radio och bio: 3,2%