Inrikes.

2020-02-25 09:00
  • Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT / Naina Helén Jåma/TT
    Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.
Puffetikett
Dagens ETC

Skriande behov – ändå vill allt färre bli sjuksköterska

Sverige behöver 40 000 sjuksköterskor om bara tio år. Regeringen menar att en lösning är att fler utbildas. Men i höstas var antalet som började sjuksköterskeprogrammet det lägsta på flera år. 

– Vi tar in fler, men får inte fler som går ut, säger Inger Jansson, programansvarig för sjuksköterskeutbildningen på Göteborgs universitet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Regeringen, fackförbunden, Sveriges kommuner och regioner, sjukvårdspolitikerna. Alla är de överens: Sverige behöver fler sjuksköterskor. Vårdförbundets prognos talar om att det behövs 45 000 sjuksköterskor till 2030, medan Sveriges kommuner och regioner (SKR), räknar med att det behövs ungefär 4 000 per år. Inte minst har behovet av fler sjuksköterskor blivit tydligt de senaste månaderna, när rapporterna om kris inom vården har avlöst varandra. Samtidigt är frågan långt ifrån ny – hur behovet ska fyllas har debatterats i många år. Regeringen har menat att en viktig lösning är att fler utbildas, och 2015 sjösatte de en satsning på fler utbildningsplatser. Lärosätena fick i uppdrag att gradvis utöka sjuksköterskeutbildningen med 700 platser. Sedan dess har många högskolor och universitet också skapat fler platser – men utan större resultat. I höstas påbörjade knappt 3 400 studenter sjuksköterskeprogrammet. Det är det lägsta antalet sedan höstterminen 2016. Och även söktrycket har minskat. De två senaste åren har mellan 6 900 och 7 200 personer sökt till någon av sjuksköterskeutbildningarna – så få sökande har det inte varit sedan höstan 2008. Nadja Ståhl, ordförande för Vårdförbundet Student, menar att det på sätt och vis inte är så konstigt.

– Det rapporteras hela tiden om hur dåligt sjukvården fungerar, och hur tufft det är att arbeta där. Och så är det ju, det är ju tyvärr ett yrke där det blivit allt tuffare, säger hon.

Ska fler vilja utbilda sig krävs en förändring, menar hon. Yrket måste bli mer attraktivt. 

– Ska vi kunna locka fler måste arbetsmiljön bli bättre, och lönerna behöver höjas. Det är ett yrke som på många sätt är jättebra, med stora möjligheter att ha ett varierat arbete. Men samtidigt är det för tufft på många arbetsplatser, säger hon.

Risk för sämre kvalité

Nadja Ståhl poängterar att det inte går att utöka antalet platser förrän yrkets status har höjts. 

– På vissa skolor fylls knappt platserna ens. Blir utbildningsplatserna för många är risken att det blir sämre kvalité på utbildningen.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Färre sökande till fler platser har gjort att antagningspoängen har sjunkit och det blivit lättare att komma in på sjuksköterskeutbildningarna. Det har i sin tur lett till att färre studenter klarar utbildningen på utsatt tid. Därför anser även Helen Marklund, universitetslektor och programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings Universitet, att det inte är en lösning att bara öka antalet platser på utbildningen.

– När meritvärdena sänks har vi märkt att det blir fler som inte klarar utbildningen på utsatt tid, vilket leder till sämre studieprestationer, fler studenter som har behov av stödinsatser under utbildningen och att studenter i högre omfattning behöver ta studieuppehåll för att de inte uppnår utbildningsmålen, säger hon.

Fler platser ingen lösning

Lösningen i Linköping har varit att istället för att öka antalet platser göra tvärtom. 

– Vi har dragit ner på utbildningsplatserna för att öka söktrycket och därmed meritvärdet. Då kan också fler studenter slutföra sin utbildning inom utsatt tid.

Under en nationell konferens för drygt ett år sedan, där 23 av 25 lärosäten som utbildar sjuksköterskor deltog, framkom det att samtliga lärosäten var överens: satsningen på fler utbildningsplatser leder inte till att fler sjuksköterskor faktiskt utbildas. På Göteborgs universitet är bilden densamma. De ökade först utbildningsplatserna, men har sedan märkt att antalet examinerade trots det inte blir fler. 

– Vi tar in fler, men får inte fler som går ut. Andelen som klarar utbildningen minskar hela tiden. Det gör att vi får lägga stora resurser på att stötta dem som kanske inte klarar sig, säger Inger Jansson, programansvarig för sjuksköterskeutbildningen på Göteborgs universitet.

Problemet är inte att det finns för få utbildningsplatser – utan snarare att för få söker de platser som finns. För få lockas av jobbet som sjuksköterska. Men regeringen menar ändå att utbildningsplatserna fortfarande behöver bli fler. 

– Med tanke på hur behovet av kompetensförsörjning ser ut så är min bedömning att vi måste fortsätta satsas på att fler utbildas, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning. 

Enligt lärosätena hjälper inte fler utbildningsplatser? 

–  Jag tror att vi samtidigt som utbildningsplatserna ökar måste jobba för att fler ska vilja söka. Dels behöver man ta sitt ansvar från utbildningssidan, och till exempel se till att man ihop med regionerna får den verksamhetsförlagda utbildningen att fungera. Men sedan behöver yrket också bli mer attraktivt.

Hur ska det bli det?

– Det behövs satsningar på hela vården, inte minst för att arbetsmiljön ska bli bättre. Jag tillhör en regering som tycker att vi ska använda mer av våra gemensamma pengar tillvälfärden, men det är ändå regionalt som ansvaret måste tas.

Krävs flera åtgärder

Matilda Ernkrans understryker att det även måste öppnas fler vägar in i yrket. Till exempel behöver det bli lättare att vidareutbilda sig. En undersköterska ska lättare kunna sadla om till sjuksköterska. Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, menar att det inte bara finns en lösning för att fylla sjuksköterskebehovet. 

– Vi behöver hitta en palett av åtgärder. Det handlar om nya arbetssätt, att jobba smartare, använda oss av den tekniska utvecklingen, se över hur vi organiserar arbetet. Vissa uppgifter kanske kan utföras av andra yrkesgrupper till exempel. Utbildningssystemet måste också förändras, så att det blir möjligt att ställa om. Det behöver bli lättare att välja yrke flera gånger under livet, säger Caroline Olsson, sektionschef på avdelningen Arbetsgivarpolitik. 

Nadja Ståhl på Vårdförbundet student, är en av dem som på sätt och vis redan har gjort det. Efter 13 år som undersköterska utbildar hon sig nu till sjuksköterska. Ett val som på sätt och vis kändes självklart – men som också har visat att det finns brister i systemet.

– Jag har alltid drömt om att bli sjuksköterska. Men samtidigt är jag lite orolig. Jag som undersköterska har högre lön nu än vad en nyutexaminerad sjuksköterska har. Så det klart att det finns en rädsla att den erfarenhet jag har inte ska värderas, samtidigt som ansvaret på mig kommer bli så mycket större.

Läs vidare på nästa sida: Kan du tänka dig att jobba inom vården?

Fler chefer

Mellan 2010 och 2017 har antalet sjuksköterskor ökat med knappt 2 procent.

Samma period har antalet chefer, handläggare och administratörer ökat med nästan 36 procent.

I flera landsting har antalet sjuksköterskor minskat; som i Stockholm, Sörmland, Dalarna, Gävleborg och Västernorrland.

Brist på sjuksköterskor 

Enligt SKR behövdes det 39 000 sjuksköterskor mellan 2016 och 2026 – prognosen är fortfarande att det behövs cirka 4 000 per år.

Vårdförbundet menar att det behövs 45 000 sjuksköterskor till 2030.

91 procent av arbetsgivarna uppger att det är brist på grundutbildade sjuksköterskor med yrkeserfarenhet.

77 procent uppger att det är brist även på nyutexaminerade sjuksköterskor.

3 400

... studenter började sjuksköterskeprogrammet i höstas. Det är det lägsta antalet sedan höstterminen 2016.

Källa: Ukä, SCB, SKR, Vårdförbundet och Tidningen Vårdfokus